Twilight Princess: The Log (7)

Medlemsblogg / Speldagbok / 24 April 2010

Detta är del sju (7) av X antal delar i en episk speljournal. Spelet ifråga är The Legend of Zelda: Twilight Princess. Återupplev! Idag: Undervattenstemplet, del 1.

Jag är irriterad. Det faktum att jag har sparat mitt i ett tempel vittnar om det. Undervattenstemplet råder det skilda åsikter om i spelvärlden. Vissa har helt glömt vad det innehåller, andra håller det som det bästa vattentemplet i något Zelda-spel. Just det där sista är kanske inte en enorm bedrift, i och för sig. Men för mig är det alltså synonymt med irritation.

Skuggkompanjonen - jag kallar henne/honom det tills jag kommer ihåg eller blir påmind om hans/hennes hamn - sa käckt till mig i början att i ett sånt här stort tempel är det inget kul att leta efter en ensam nyckel. No kidding. Jag var riktigt lycklig när jag slutligen hittade den rätta kistan efter ett antal falsklarm (dungeon map och annat sånt!).

En sak som jag stör mig väldigt mycket på i Twilight Princess är att varje gång man spelar så har den nollställt räknaren på vilka rupees man plockat, så varje gång man får en ny färg i nån kista nånstans måste man läsa en himla ruta om det. Argh! Gul, grön, rosa, polkagrisfärgad. Jag blir galen på det. Det hela göra inte bättre av att jag nu måste stänga dessa kistor utan att ta deras skatt eftersom min plånbok är full! När jag spelade senast hade jag en full plånbok i typ 20 h, jag ska försöka undvika det denna gången. Så otroligt irriterande.

Men det är inte det mest irriterande. Jag var uppe i nåt torn och satte på kranen, så att säga. Sedan åkte man vattenrutsch ned. Lite senare när jag hade fått änterhaken av en otroligt gäspig miniboss så begav jag mig tillbaka för jag visste att det fanns en kista där längst upp. Så jag gick uppför vattenfallet med ståkstövlarna. Och väl uppe - det tog sjukt lång tid - så lyckas jag att direkt hoppa ner igen. Så jag gör om det, men nu balanserar jag på kanten istället och kan därmed springa snabbare. Men jag trillar ner. Igen. Och igen.

Jag har aldrig varit så nära att vrida itu en spelkontroll. Men min fina oranga kontroll gillar jag ju. Appropå kontroller så har Gamecube-kontrollen överlägsen knapp-layout. Förstår inte varför ingen kopierat den. När jag väl kom upp så visar det sig vara en lila rupee i kistkantalovonitet. Värd (50) fick jag läsa om i en ruta. Sen var det bara att stänga den kistan igen. Jag vet inte hur länge jag spenderade med att försöka ta mig upp för det vattenfallet.

Till saken hör också att när jag kom till ett likadant rum senare, på andra sidan templet, så springer jag uppför den kanan (vilket här involverar lite änterhakande), hämtar skatten där - en kompass - och hoppar ner. Så jag glömmer alltså att sätta på vattenet på den sidan. Jag var rejält sur när jag fick trekka upp för den EN GÅNG TILL. Sen sparade jag. Irriterande skräptempel!

Denna session:

Speltid: 1.49 h

Pieces of Heart: 1

Totalt:

Speltid: 11.42 h

Pieces of Heart: 6