Några timmar med Dante's Inferno

Medlemsblogg / Speldagbok / 27 Februari 2010

Några timmar in i Dante's Inferno inser jag hur sjukt det här spelet egentligen är. Jag är mitt bland en massa dödssynder och för tillfället omringad av en massa fallossymboler - eller rent ut sagt, avbilder av kön. Det är ganska groteskt faktiskt. Värre än att döda babysar med knivhänder.

Det som stör mig mest med spelet är de eviga bossfigterna. Man börjar med att slåss mot döden (spoiler? Njä, det är ju typ det första man gör och jag höll på några gånger innan det gick vägen. Argh, irriterande).

Eller nja, det är ju inte bossar, utan egentligen minions. Jag tycker det är ganska svårt, för att vara ärlig. Kanske är jag dålig (eller lat?) eftersom det här spelet faktiskt kräver att man är på sin vakt hela tiden. Även om man spelar på normalnivå, möter man tungt motstånd lite för ofta. Det skulle vara skönt med lite fler andrum i spelet, som är väldigt intensivt. Fast ändå lockande på något sjukt sätt.

Det förvånar mig dock inte att spelet (Xbox 360-versionen) fick bara 6.5 av IGN. "Ojämn svårighetsgrad", tråkiga eller lätta pussel - ja, det är precis så det är.

Jag väntar på God of War 3. Och en PS3:a vore kanske bra att ha i sammanhanget.