Split/Second

Första intryck / Multi / 27 April 2010

Blackrock Studios visade sin storhet under 2008 med ATV-spelet Pure och när de sätter spelaren i en bil är plötsligt stylade trix borta och explosioner inne. Alex har suttit sig ner med demot för att få känn på saker.

Split/Second är en rätt unik best. Spelet presenterar spelaren för en ny typ av stil och känsla än det vi är vana vid i traditionella actionbilspel så som Mario Kart och nära förestående Blur som också släpps i maj månad. Det vore så klart en dödssynd att inte nämna Burnout i samma andetag men saken är den att Split/Second verkar ha mer gemensamt med just Burnout eftersom det inte är ett actionbilspel där spelaren är bestyckad med vapen, i alla fall inte enligt den klassiska Mario Kart-formulan. Fokus ligger på snabb action där körning A och O så man kan säga att Split/Second är en arkadracer men med lite extra topping som kommer i formen av explosiva laddningar. Detta vapensystem som aktiverar sprängladdningar framför eller bredvid opponenter som är före dig är ett väldig fräscht sätt att röra om i grytan hur saker kan gå till och presenteras, dessutom är det korkat enkelt att förstå och använda så till skillnad från Pure som hade en rätt komplicerad kontroll är Split/Second superenkel.

Det känns lite udda hur man inte på klassiskt vis kan vara redo eller beräkna projektilers ankomst för att undvika säker död men det fungerar och hjälper också till att hålla spänningen hög och nerven skärpt. Jag fullkomligt älskar känslan när en explosion detoneras i närheten av ens bil och man känner hur tryckvågen knuffar fordonet i sidled medan man kämpar för att få den stadig igen. Det är till och med mer intensivt än när det ramlar in brinnande bussar på banan eller när hela gator flyger i luften så banrutten tvingas läggas om.

Det är just denna del som gör att spelet fungerar annorlunda än många andra spel. Det är svårt att spela bra och i synnerhet vinna när man besöker en bana för första gången eftersom man tjänar oerhört mycket på att memorisera hur och var bomber briserar samt hur en banomläggning påverkar loppet. Vet man inte detta kan man räkna med att man dels smäller av laddningar vid fel tillfälle och dels är för nära farliga områden. Känslan av intensitet och utsatthet förmedlas dessutom väldigt bra via spelets soundtrack som först börjar rätt lugnt men mot slutet av sista varvet låter som om man tittar på en en spänning upplösning i någon tävlingshow på TV.

Det enda jag egentligen för stunden kan klaga på är att bilarna inte riktigt har den tyngd jag önskade att fordon i den här typen av spel har. Det märks som tydligast när bilarna kraschar eller krockar och utsätts för det fenomen som i spelvärlden innebär att objekt bli lättare när de dör. Criterion med deras Burnout-serie är fortfarande ohotade när det kommer till att förmedla denna känsla på rätt vis. Detta är dock endast små skavanker och det skall bli högst intressant att se slutprodukten i maj.

Inom kort publicerar vi en "En titt på" på Split/Second så ni får ytterligare förståelse för hur spelet fungerar.