O.D.S.T, eller hur Microsoft devalverade Halo

Reflektion / Xbox 360 / 30 September 2009

I förra veckan släpptes Halo 3: O.D.S.T utan det buller och bång som föregått tidigare spel i serien. Samuel funderar kring det är med marknadsföring och dömer ut Microsofts agerande.

Den 26 september 2007. Jag minns fortfarande dagen tydligt, dagen då det var dags att avsluta striden. Microsoft hade gett sig den på att Halo 3-släppet skulle bli ”tidernas största nöjeshändelse”, och enligt deras eget räknesätt fick de som de ville med rekordmånga miljoner dollar genererade under första dygnet. Jag kan, utan siffror till hjälp, konstatera att spelets ankomst var något utöver det vanliga. Det var en av de där dagarna när vår lilla spelbubbla plötsligt hamnar i allas fokus, när köande entusiaster plötsligt kablas ut på TV:s morgonsändningar och kvällstidningarna viger ett uppslag åt en alldeles överdrivet positiv recension som bara föder hajpen ännu mer.

För det är ju vad det handlar om, upphetsning som föder upphetsning. Efteråt lämnar det alltid en bitter eftersmak men sanningen är att den där hajpen säljer, säljer mycket i fallet Halo 3. Halo-serien äntrade tack vare det chockerande bra originalspelet (och tack vare Microsofts envishet och feta pengapung) det lilla exklusiva sällskap spelvarumärken som kan skapa hysteri på Hollywood-nivå. Det är inte fy skam.

Detta håller dock på att förändras. 2009 har för mig bevisat att Halos storhetstid definitivt är över. Varumärket är fortfarande extremt stort, så stort att vilken spelutgivare som helst skulle döda för att få addera det till sitt bibliotek, men det är inte så stort som det en gång var. Som det fortfarande kunde ha varit om inte Microsoft blivit för pengagiriga.

Jag baserar mitt antagande på egentligen en enda sak: Halo 3: O.D.S.T-släppet i förra veckan. Visst är det lite av en expansion, en uppdatering, och visst saknar det Master Chief, men det står ändå Halo på omslaget. Trots detta smög släppet förbi likt vilket släpp som helst. Nej, förresten, det smög förbi mer diskret än så. Senast när Batman: Arkham Asylum släpptes märke man som spelare att något hade sluppit ur vår bubbla; casual-spelare började viska till höger och vänster om liret och efter bioreklamen hördes spontana ”shit”-utrop och antydningar till applåder. Precis detta, fast i tredubbel effekt, skedde vid Halo 3-släppet.

O.D.S.T blev en fis i jämförelse.

Inte så konstigt, säger någon, när Microsoft inte alls lagt ner samma summa pengar på marknadsföringen. Det är sant, men det är lite av min poäng. Genom detta agerande har Microsoft effektivt devalverat värdet i Halo, de ville tjäna enkla pengar genom att låta Bungie skapa ett billigare spel, sälja det lika dyrt, marknadsföra det mindre och sedan håva in cashen. En smart marknadsstrategi på kort sikt, men detta kombinerat med det faktum att O.D.S.T är årets andra Halo-spel (det första var Halo Wars, om någon minns det) gör att vi spelare närmar oss nästa stora release i serien, Halo: Reach, med betydligt mindre entusiasm. Det blir ett Halo-släpp i mängden, där Microsoft och Bungie kommer att få det svårare än någonsin tidigare i seriens historia att piska upp den där hajpen.

Givetvis är jag lite extra hård här nu – Halo är fortfarande högt aktat som varumärke, låt mig poängtera det igen – men jag vill bara peka på hur Microsoft sakta men säkert sett till att varumärket vänt ner från toppen av högkonjunkturen med sikte på en djup lågkonjunktur. Nu sitter de antagligen och myser och ser hur O.D.S.T blir en god vinstaffär, men de kommer upptäcka skotthålet i sin egen fot när de på allvar försöker hetsa upp oss över Halo igen bara för att mötas av en svårflörtad publik. För Halo, för Microsoft och för Bungie är det något helt främmande.