Mario och rymden, för evigt

Reflektion / Multi / 28 Juni 2010

Super Mario Galaxy 2 är några veckor gammalt och hyllningskörerna har sjungit sig hesa vid det här laget. Samuel funderar över rörmokarens framtid och verkar tycka att ändhållplatsen är nådd.

GAMEcore firar att Super Mario Galaxy 2 tilldelats vår första tia i betyg sedan det nya betygssystemet infördes våren 2008. Vi gör det genom att fokusera på Mario ur flera, mer ovanliga perspektiv. Läs vår recension av spelet här!

Super Mario Galaxy 2 är ett ovanligt spel på många sätt. Inte bara är spelet det bästa plattformsspelet i 3D någonsin, det är också något så ovanligt som en uppföljare där Nintendo tagit den enkla vägen ut och satt en tvåa bakom titeln. Tycker ni det känns konstigt bör ni nog vänja er redan nu, för jag har funderat och kommit fram till att Mario nu faktiskt kan vara fast i rymden för evigt. Super Mario Galaxy 3, 4 och 5? Kör i vind säger jag.

Varför uppmana Nintendo att pumpa ut uppföljare på uppföljare? För att ”Super Mario Galaxy” egentligen är en paraplyterm som samlar alla galna spelidéer Nintendo kan komma på. Tänk efter: Super Mario Galaxy-spelen är Super Mario Bros., Super Mario World, Mario 64 och Super Mario Sunshine, för att nämna några, i ett enda spel. Sunshine begränsade sig kraftigt genom att förlägga hela äventyret till ett tropiskt paradis och ge Mario en vattenpistol, medan briljanta New Super Mario Bros. Wii bestämde sig för att helt och hållet köra den sidscrollande linjen. Super Mario Galaxy-spelen gör vad båda de där spelen gör PLUS en himla massa annat. (Nåja, de har inte Fludd exakt, men andra leksaker, och inget säger att Super Mario Galaxy 3 inte kan innehålla en Fludd Galaxy).

När man väl insett detta inser man också att alla försök Nintendo gör till att utveckla Mario bortom detta endast kommer att kännas fjuttiga om de lämnar Galaxy-konceptet. I Galaxy ryms allt; Nintendo har kommit på det perfekta sättet att mixa spelidéer och upplägg utan att någon höjer på ögonbrynen. Han hoppar ju mellan olika galaxer, klart som fasiken att det är radikala skillnader mellan dem! Och Nintendo har ännu bara visat lite av vad som går att göra med konceptet, hur coolt vore det inte t.ex. om ett Galaxy-spel hade en värld där alla galaxer var plattformsvarianter av andra spelfigurers hemvist? (Tänk: Hyrule Galaxy.) Eller om Mario kom till vår egen Milky Way Galaxy? Vill de göra oväntade saker finns här alla möjligheter.

För Super Mario Galaxy 2 visar också att Nintendos fantasi och aktning för varumärket Mario kommer att hålla dem borta från att nöta samma hjulspår, de KOMMER att göra galna saker. Tvåan må ha samma grundstruktur som ettan, men antalet planeter som gömmer innovativa spelidéer är till och med högre. Därför ser jag ingen som helst anledning till att de inte skulle kunna pumpa ur sig lika många idéer till om de får fem år på sig och sedan sitter vi där och dreglar över Super Mario Galaxy 3. Då lär de dessutom ha en ny konsol - kanske 3DS - att leka med. Och Galaxy-konceptet parat med 3DS kan ju bli ren kärlek.

Ni tvivlar på Nintendos fantasi? Ja, då är ju loppet kört i vilket fall mina vänner. Räcker inte deras fantasi till att fylla ett femtiotal galaxer till, räcker den ju inte heller till att återuppfinna Mario. Och varför någon skulle vilja att de gjorde det är bortom mitt förstånd (se: Sonic), Mario är en plattformshjälte och ett bättre plattformsspel än Super Mario Galaxy 2 får man leta helvetiskt länge efter (återkom om ett år så ska jag säga om det är bättre än Super Mario Bros. 3). Väljer de att nu skrota Galaxy och köra på något annat kan vi kanske få något annorlunda – men inget bättre. Och vad är då poängen?

Nej, Mario har hittat hem. Vi visste alla att Svampriket för begränsat för den rundlagde italienaren, och nu svävar han omkring i ett plattformsparadis där han gärna får dröja kvar. Länge.