En stad med vy

Journal / Multi / 21 Juli 2009

Mörkret har lagt sig över Stockholm men under dagen vandrade en Malmö-bo fram genom staden med följe. GAMEcore on Tours Stockholms-träff har passerat och här läser ni om läskfiffel, pinsamma tystnader och folket som deltog under dagen.

Dagen började lite lätt obekvämt med att jag och Godheten stod på trappan vid Plattan när en tjej i hatt går rakt emot oss och kort och gott säger “Hej!” med ett leende. Tyvärr fick hon ett stort frågetecken tillbaka via mitt ansikte, som fick det där förvirrade och oförstående uttrycket jag alltid får när jag inte känner igen eller kan placera en person i rätt sammanhang. I det här fallet berodde det delvis på att tjejen framför oss inte var med på listan för de som skulle närvara och delvis på hatten. Jag hade en misstanke om vem hon var men då jag inte ville stå och gissa namn upprepade jag “hejandet” i två omgångar tills det blev löjligt uppenbart att jag inte kände igen henne och hon äntligen presenterade sig som Angelica, även känd som Xboxflickan. Jag ber så mycket om ursäkt Angelica. Jag lovar att känna igen dig på onsdag.

När denna lilla pinsamma stund var förbi och både Martin Lindell från Dataspelsbranschen och medlemmen Lord Håkan hade anlänt började vi med lunch i Kungshallen.

Ett kul minne dök upp när jag började smaska i mig nudelrätten Porkemon. Det var exakt samma maträtt som en fyra år yngre och mer långhårig kille stoppade i sig under sitt första besök i Stockholm som gick i GAMEcores tecken.

När vi nästan ätit klart sluter Sofia (medlemmen Soaps) upp med oss efter att först ha letat efter oss på fel ställe i Kungshallen p.g.a. undertecknads oförmåga att känna till skillnaden mellan höger och vänster. Doh!

Efter denna lunch började vi röra oss mot Gamla stan men före det vinkade vi adjö till Angelica som skulle tillbaka till jobbet. Hon hade helt enkelt bara haft den trevliga spontaniteten att dyka upp under sin lunchrast. Det är hemskt att första intrycket av mig skulle bli en min som sa “Vem tusan är du kvinna?!”.

Nu befann vi oss som sagt i Gamla stan och där smet vi snabbt in på en Ben & Jerry-glassbar och stärkte vårt immunförsvar mot solen som denna dag strålade starkt. Medan de flesta köpte konventionella glasstrutar prövade jag något nytt: Splash, en slags drink som utgjordes av två valfria fruktsorbéer ihopmixade med Sprite. Men här var Lord Håkan snabb att observera att jag blev offer för lurendrejeri. Tjejen som blandade min drink hällde nämligen inte alls i Sprite utan 7up! Skämmes tammefan!

Väl igenom Gamla stans trånga gator vek vi av mot vattnet och satte oss längs denna vattensamling och startade dagens första tävling som Martin överraskande nog hade totat ihop. Uppgiften var att passa ihop speltitlar med deras rätta Pegi-märkningar. Vet ni t.ex. vilka åldersrekommendationer spel som King of Fighters XII och Call of Duty 4: Modern Warfare har? Det visste undertecknad och drog hem förstapriset, att få välja vilken av tre t-shirts jag ville ha. Jag valde en snitsig Pegi-tröja som föll mig i smaken.

När vi suttit stilla och snackat för länge på denna plats började vi röra oss mot nästa destination – Skinnarviksberget. Vi kunde i ärlighetens namn inte bett om en bättre plats att slå läger på denna dag. Utsikten var underbar och eftersom jag aldrig suttit uppe på denna stenhäll tidigare och skådat över Mälaren och huvudstaden så kändes det extra speciellt. Man brydde sig liksom inte om att stadens indy-folk sminkat berget med ölburkar och cigarettfimpar, så härlig var platsen.

Det var här någonstans som Lord Håkan var tvungen att lämna oss men då hade vi trots allt spenderat minst två timmar på platsen språkandes om spel, dragit skämt om fagotter, hängda dvärgar och hört Lord Håkans teorier om världsherravälde och dubbelhopp. Sen får man ju inte heller glömma att jag utsatte gruppen för kanelgodiset Atomic Fireballs (känt från Radio FårMat) där Lorden var den som reagerade kraftigast. Vem som däremot regerade kraftigast i Peggle på Iphone var Martin som vann dagens tävling från min sida och plockade på sig en Trauma Center: Second Opinion-tröja. Ingen gick lottlös denna dag. T-shirts och spel gick deltagare därifrån med. Efter ännu mer prat om spel, då mest fokuserat på Chrono Trigger, gamla NES-, SNES- och Game Boy-minnen var det dags att gå till Mariatorget och möta vår ägare, programmerare och guru Murat Sabotic, som slutat jobbet för dagen. Här kan man säga att den första On Tour-dagen fick sitt slut. Godheten och Sofia tackade för sig medan jag, Murat och Martin vandrade vidare mot Slussen.

Nu är det på tiden att påpeka vilken ypperlig guide Martin var. Man kunde inte gå långt utan att han hade en anekdot eller intressant information om platserna vi gick förbi under hela dagen. Nu vet jag t.ex. var Avalanche Studios och Grin har sina stamkrogar, var stadens sista fristående spelbutik finns och var olika personer i branschen bor och hänger.
På vår sista promenad hände det till slut något som jag hade väntat på, nämligen att vi skulle stöta ihop med någon som någon av oss skulle känna. I det här fallet var det Boel Bermann, Product Manager hos Paradox Interactive, som vi träffade väldigt nära Skrapan. Efter lite småprat blev hon inbjuden till GAMEcore After Dark och sen fortsatte färden mot Skanstull där Martin lämnade mig och Murat.

Dagen började lida mot sitt slut och jag och Murat satt och snackade i lugn och ro medan jag stoppade i mig middag. Vi redde ut detaljer kring morgondagen då jag skall besöka honom och hans fästmö, men före det skall jag också hinna med en visit på Electronic Arts kontor. Detta får ni såklart höra om mer i morgon.

Tack till alla som deltog. Jag hade supertrevligt och vädret var det bästa man kunde önska sig. Tisdag kommer bli en lite mer lugn dag men som man brukar säga kommer alltid lugnet före stormen och anmälningslistan för After Dark-träffen ser lovande ut. Jag ser grymt mycket fram emot den men som sagt, först skall tisdagens äventyr avklaras. Vi hörs igen i morgon gott folk!

42 nya foton på Facebook
Klicka här för att nå alla foton på Facebook.