En kväll med Distant Worlds

Blogg / Multi / 30 Juni 2010

Tim besökte nyligen den nya upplagan av Distant Worlds, livemusik från Final Fantasy med full orkester. Han berättar om en storslagen upplevelse en lördagskväll i Stockholms Konserthus.

Det var med stående ovationer och jubel som dirigenten Arnie Roth och Kungliga Filharmonikerna intog scenen för den andra upplagan av Distant Worlds den tolfte juni. Arnie Roth är en välkänd dirigent inom dessa områden och har genom åren medverkat i bland annat Play!-konserterna och första Distant Worlds-upplagan vintern 2007.

Lamporna släcks ned i det så gott som fullsatta Konserthuset på Hötorget i Stockholm. De stora skärmarna bakom orkestern lyser upp och stråkarna inleder det mest klassiska stycket för Final Fantasy: Prelude.

Arnie Roth greppar mikrofonen och välkomnar publiken. Han presenterar sin medverkande orkester och kören från Stockholms musikgymnasium, alla med en stor passion för spelmusik precis som Herr Roth själv.

Efter presentationen ger de sig i kast med nästa låt i programmet. På duken flyger kameran fram över en grön äng medan melodierna i Liberi Fatali från Final Fantasy VIII spelas upp, och kören håller stämma. Det råder ingen tvekan om att publiken har hittat rätt. Några sitter som spända i sina stolar; andra klappar händerna exalterat.

Och så kommer det! Arnie Roth meddelar att det sitter speciella gäster i publiken. Med stora ord om en välkänd och älskad kompositör vänder sig strålkastarna ut mot den stora salen. Publiken kastar sig upp ur sina fåtöljer och ser en liten man med mustasch och bandana resa sig upp i publikhavet. Jubel och ännu mer applåder ljuder och den lilla japanen Nobuo Uematsu, kompistör för i princip alla kvällens låtar, bugar och vinkar åt sina fans.

Det skulle senare visa sig att även Yoshitaka Amano, en av Final Fantasy-seriens veteranillustratörer, och två Square Enix-anställda hade kommit för att ta del av denna stora afton.

Därefter var kvällen igång på allvar. Ett par låtar in i konserten började plötsligt en lättsam, glad melodi eka mellan väggarna och på skärmen sprang en liten gul fågel över fält och skogar – självklart var det en Chocobo, till publikens stora förtjusning. Inslaget och det mottagande det fick visade hur stor betydelse Chocobon har för Final Fantasy-fans; man har fått ta hjälp av den för att ta sig över stora träsk, vida hav och höga berg och den har skänkt glädje i de mörka historier som ofta presenterats i Final Fantasy. Ett litet frågetecken var dock varför videon, som innehöll material från alla Final Fantasy-spel, saknade material från Final Fantasy IX.

Efter Chocobons gästspel var det dags för den första soloartisten för kvällen, en man som presenterades som Per Skareng fick sig en plats vid sidan av Arnie. Med gitarren i knäet och lite snabba justeringar började han spela till Vamo’ alla Flamenco. Ett snyggt och bra solospel som ackompanjerades av orkestern i bakgrunden. Per fick sedan framföra Dear Friends från Final Fantasy V på gitarr innan han tackade för sig. Med en blomsterbukett i ena handen och gitarren i andra tog han sig av scen.

För det andra soloframträdandet stod Jennie Abrahamson. Hon gjorde entré i den fortfarande spända atmosfären och tog ton till Melodies of Life. I publiken hördes snyftningar och åskådarna torkade tårar från kinderna medan Jennies stämma fyllde salongen. Med en bra prestation även i den amerikanska versionen av Suteki Da Ne tog hon avsked av en tyst (förmodligen ställd) publik.

Det tredje och sista framförandet av en gästartist kom framåt slutet av andra akten. Arnie Roth tittade upp bakom sig och pekade på de stora piporna som hörde till en elorgel på balkongen.

”Ser ni dem? Vi kommer att använda oss av dem nu, i kväll!” sa Roth med förväntan i rösten. Men med den stora skärmen i vägen användes istället en annan orgel som var kopplad till de stora piporna som prydde väggen. Oskar Ekberg stationerade sig orgeln på scenen och drog igång ett intro som fick publiken att hålla andan. Inget annat stycke än Dancing Mad från Final Fantasy VI påbörjades och ett av de mäktigaste och längre numren under kvällen gick av stapeln. Här var det Kefkas tur att hedras i form av FMV-videor, spelgrafik och fighter från Dissidia: Final Fantasy.

Med världspremiärer av ett medley från kommande Final Fantasy XIV och två stämningsfulla låtar från Final Fantasy XIII började kvällen gå emot sitt slut. Publiken stod upp; vi hade älskat varje sekund av upplevelsen och varje ton, varje melodi som spelades under kvällen. Ingen ville att det någonsin skulle ta slut. Arnie Roth tackade alla för att de hade kommit och fick jubel till svar. Med ett elegant handsvep emot orkestern och kören gick han sedan av scen.

Stående ovationer fortsatte de nästkommande minuterna. Applåder och mer jubel hördes eka genom salen och det verkade som om publiken bestämt sig för att det här inte skulle vara slut än. Och mycket riktigt intog Arnie Roth scenen ännu en gång. Han bugade och bockade (igen) och publiken tackade honom tillbaka (igen).

”Det är inte slut än!” meddelade Roth strax därpå och orkestern greppade sina instrument igen. Några kanske hade väntat sig extranumret, medan det för andra kom som en överraskning. Dova toner hördes från Kungliga Filharmonikerna och stora robotar som vandrade över ett snölandskap uppenbarade sig på skärmen – Terra’s Theme.

Publiken kunde inte vara gladare än den var just då. Hela salen vibrerade av stampande fötter, jubel och applåder när Terra’s Theme ekat ut. Arnie Roth och Jennie stod och bockade för publiken innan Arnie visade in Honom på scen. Om publiken hade varit upphetsad innan hamnade den nu i extas när den korta, gråhåriga mannen med bandana gick upp på scen.

Nobuo Uematsu var lika glad som han alltid verkar. Han bugade, bockade och log medan han tog emot publikens kärleksförklaring.

”Vi har en låt till vi kan spela för er” säger Arnie Roth. ”Och om ni ber snällt så kanske Herr Uematsu vill sjunga med denna gång!”. Bekräftelsen på att publiken ville höra japanen sjunga kom i form av mer jubel och följaktligen satte sig Uematsu på körens läktare för finalnumret. Och det var inte vilket nummer som helst, utan signaturnumret One Winged Angel. Medan den maffiga musiken fick folk att rysa satt Uematsu uppe vid kören och sjöng med till ett av sina mest framgångsrika stycken. När de sista tonerna avtog blev det återigen stående ovationer. Arnie, Nobuo och Jennie tog varandra i hand och bockade till publiken, tackade sina kollegor och gick av scenen en sista gång.

Efter konserten verkade publiken belåten. Två stora musikstycken som slutkläm gjorde vad de skulle och salen tömdes sakta men säkert på folk. På konserthusets bottenplan började köerna till souvenirståndet att utökas, och av snacket att döma verkade en del av de som hade sett Distant Worlds tidigare tycka att låtlistan var ganska lik den de såg 2007. I slutändan tror jag dock ingen gick därifrån besviken, tänker jag såhär nu när jag sitter här och sätter punkt. Hela min kropp ryser så fort jag tänker på lördagskvällen och den härliga kontakten mellan publik och orkester. En sak är säker: på den här magiska kvällen stod världen stilla.

Hela låtlistan för kvällen:
Uematsu "Prelude" från Final Fantasy-serien
Uematsu "Liberi Fatali" från Final Fantasy VIII
Uematsu "Victory Theme" ur Final Fantasy-serien
Uematsu "To Zanarkand" ur Final Fantasy X
Uematsu "Don't Be Afraid" ur Final Fantasy VIII
Uematsu "Ronfaure" ur Final Fantasy XI
Uematsu "Swing de Chocobo" ur Final Fantasy
Uematsu "Main Theme" ur Final Fantasy VII
Uematsu "Prima Vista Orchestra" ur Final Fantasy IX
Uematsu "Dear Friends" ur Final Fantasy V
Uematsu "Vamo’ alla Flamenco" ur Final Fantasy IX
Uematsu "J-E-N-O-V-A" ur Final Fantasy VII
Uematsu "Opening" ur Final Fantasy VII
Uematsu "Fisherman’s Horizon" ur Final Fantasy VIII
Uematsu "A Place to Call Home/Melodies of Life" ur Final Fantasy IX
Uematsu "The Man with the Machine Gun" ur Final Fantasy VIII
Uematsu "Suteki da ne" ur Final Fantasy X
Uematsu "Dancing Mad" ur Final Fantasy VI (Europapremiär av det nya arrangemanget!)
Uematsu Medley från Final Fantasy XIV
Hamauzu "The Promise" från Final Fantasy XIII
Hamauzu "Fang’s Theme" från Final Fantasy XIII
Extranummer:
Uematsu "Terra's Theme" från Final Fantasy VI
Uematsu "One Winged Angel" från Final Fantasy VII