Den tid de förtjänar

Reflektion / Multi / 29 April 2010

En ny trend som uppstått är att marknadsföra spel via underprodukter i form av miniserier. Efter att ha studerat några exempel undrar Alex om spelbolagen gör rätt men även om denna riktning kan skörda andra framgångar.

Jag har precis lämnat soffan efter att ha laddat ner och tittat på två avsnitt i Bright Falls-serien som skall agera upptakt till det äventyr Alan Wake skall få uppleva i spelet med samma namn. Sen slog det mig att vi på sistone har fått se flera s.k. live action-videor (d.v.s. filmade med riktiga skådespelare) med våra kära spel som förlagor, där Ubisoft har tagit täten. Inte konstigt då företaget de senaste åren arbetat tätt ihop med filmstudior för att producera CGI-material. Dessutom har Ubisoft själva ett intresse i att fläta samman sina spelprodukter med den filmstudiosatning de arbetar med. Förra året kunde vi t.ex. ta del av en miniserie från Ubisoft, ”Lineage”, som handlade om Ezio Auditores far och det som slutligen skulle leda till saker som sker under de inledande timmarna i Assassin’s Creed 2.

Assassin's Creed: Lineage - Part 01



Alan Wake-serien Bright Falls gör exakt samma sak som miniserien för Assassin’s Creed 2. Den axlar rollen som en s.k. prequel, en föregångare, till berättelsen i spelet som släpps den 14 maj. Där Lineage var en rätt stor kavalkad av green screen-effekter håller sig Bright Falls mer mystisk och stillsam, helt i enighet med den känsla man verkar vilja förmedla i spelet. Efter att ha sett två avsnitt (de två ni kan se nedanför) kan jag inte påstå att jag blivit mycket klokare på vad som pågår, men jag hoppade till rejält i soffan när en viss sak inträffade. Det hjälpte så klart att jag hade högtalarna uppskruvade rejält men jag tror bestämt jag skall försöka följa Bright Falls och se vart det hela leder.

Bright Falls: Del 01 - Oh Deer



Bright Falls: Del 02 - Time Flies



De här filmerna fungerar som effektiva PR-verktyg, i synnerhet när de kommer i formen av miniserier som gör att mottagaren blir sugen att se mer. Det skall dock tilläggas att både Lineage och Bright Falls lider av rätt taskigt och styltigt skådespeleri. Man kan väl inte direkt förvänta sig toppklass på en sådan här produktion och i sin nuvarande form duger de bäst till att simma runt på Youtube och Xbox Live.

Vill man däremot ta saker till nästa nivå är det dags att höja ribban för vilken kvalitet man vill ha på sakerna. Det verkar som utgivarna har bra koll på CGI-effekterna och de blir också bättre och bättre på att få CGI att naturligt smälta in i miljöer med äkta skådespelare. Det är ju inget som filmbolag inte gjort i åratal men då får man också ha i åtanke vilken budgetskillnad det är mellan en Hollywood-film och en liten miniserie vars syfte är att marknadsföra en annan produkt.

Ghost Recon: Future Soldier - Future War



Vi har i snart 20 år beklagat oss över hur illa Hollywood och dess regissörer tolkar våra älskade spelserier. Det går att räkna de riktigt bra filmerna baserade på spel på en hand och det är helt ärligt tragiskt med tanke på vilka berättelser det finns potential i för om licensen används rätt.

Det finns dock en sak vi oftast glömmer och det är att vi bryr oss om rollfigurernas öden i större utsträckning i spel, del eftersom vi spelar dem och dels eftersom vi investerat mycket tid i att lära känna dem. Film har oerhört svårt att ge tittaren den tid det tar att känna en länk till personerna och deras öden i samma utsträckning. Mitt förslag är att spel förmodligen skulle tjäna mer på samt tolkas mer rättvist om man istället för att ge dem filmbehandlingen gav dem en TV-seriebehandling. Tänk er själva Silent Hill, Halo, Uncharted, God of War eller Prototype som TV-serier; visst känns det som att man plötsligt skulle hinna ge rollfigurerna och världen den tid de behöver för att gripa tag om en? TV-serier har alltid haft mer emotionell effekt på mig än film och även om allt bottnar i bra manus, regi och skådespel så tror jag att några varumärken skulle må bättre av att representeras i serieform. Om ni tvekar ber jag er att studera denna nya trailer för Halo: Reach som visar hur Carter-256 genomgår den process som krävs för att man skall bli en spartan-soldat och slutligen ta plats i Noble Team.

Halo Reach: Birth of a Spartan - Extended Cut



Jag vet att detta är trailers och att det ibland inte går att dra ut på sådana här sekvenser för att per automatik uppnå samma effektfulla resultat, men det jag vill fokusera på i klippet är egentligen hur allt ser ut. Något som alla dessa klipp verkar ha gemensamt är hur de har en viss typ av glans över sig, ni vet sådan där glans som en inspelningsstudio kan ge ifrån sig när den är överbelyst. Utöver det har vi dessutom all glans från CGI-effekterna och det artificiella ljus som kommer från dessa.

Vad är er åsikt? Är det effektfullt eller för mycket? Hade ni orkat se på något sådant i en längre period? TV-serier med högre budget har vi ju sett i de flesta genrer och vi har även sett TV-serier som blivit oerhört populära trots skrattretande dåliga CGI-effekter (t.ex. Hercules). Föreställ er hellre denna typ av mer uppiffad framtoning medan man stoppar in Kratos som "hjälte" istället. Är det någon som blir intresserad? Kan inte en spartans eller spartan-soldats liv vara tillräckligt intressant att följa under en längre tid, i synnerhet om presentationen är tilltalande? Det kanske är dags för spelutgivarna att rikta blickarna bort från Hollywood och löften om blockbuster-miljonerna för att istället se vad TV-bolagen kan erbjuda dem.

Alexander Cederholm

Chefredaktör

 
 
 
Kommentarer