-
När en spin-off blir för off
Inga kommentarer ännuPosted in TextApr 3, 2012

Det här med att göra en spin-off är sannerligen inte helt okomplicerat. Vad en spin-off är eller bör vara känns inte ens tydligt definierat, utan vad dessa sidospår bjuder på och hur de förhåller sig till huvudspåret skiljer från fall till fall. Men låt oss börja här: enligt mitt sätt att definiera en bra spin-off är Yakuza: Dead Souls inte ett föredömligt exempel.
Innan jag börjar klanka ned på den senaste uppfinningen från Segas Yakuza-team måste jag nog först ge er den där definitionen. I mina ögon ska en spin-off ta någon typ av kärna hos en serie eller en idé, vrida på den 180 grader och ge oss något vi inte hade väntat oss från det varumärket. Jag vill att de flesta komponenter jag känner igen i serien – ansikten, stämning, berättande, estetik, spelmekanik – ska vara intakta, men någon av dem måste ju ha blivit utsatt för något radikalt för att vi ska kalla det en spin-off.
Ta en av världens mest framgångsrika spin-offs: Mario Kart. Där kände vi helt och hållet igen stämningen och omgivningarna och kunde omedelbart identifiera det som ett Mario-spel, men en sak var helt annorlunda: spelmekaniken. Det var racing istället för plattformande.
Vi kan ta ett annat exempel, detta inom Yakuza-serien, med det första spelet för PS3 som aldrig letade sig till väst: Yakuza Kenzan. Där tog teamet sitt karaktäristiska berättande och spelupplägg men lät det utspela sig bland samurajer i medeltidens Japan. Återigen: en (1) av byggstenarna för varumärket förändrades helt.
För många av de centrala byggstenarna har förändrats för mycket.
Det jag än så länge tror är mitt problem med Yakuza: Dead Souls, är att det i ett drag sveper bort för mycket av det som fått mig att fatta tycke för serien. För många av de centrala byggstenarna har förändrats för mycket. På många sätt är spelet 100 % Yakuza, det råder det inga tvivel om, men på någon punkt för mycket känner jag inte igen serien.
I Yakuza: Dead Souls har det fiktiva Tokyo-distriktet Kamurocho drabbats av ett zombie-utbrott. Helt utan förklaring eller kontext stormar några zombier ett maffiatillhåll i Kamurocho och börjar bita folk i halsen. När spelets första huvudperson Akiyama (en av fyra, precis som i Yakuza 4) vaknar efter en tupplur och tittar ut genom fönstret, är zombierna överallt och anarki råder på gatorna.
Resten av första delen handlar om att Akiyama måste hitta lite medicin till sin krassliga assistent Hana – så mycket mer berättande ryms inte i den första fjärdedelen av Yakuza 4. Och även om det från och med andra akten börjar hända lite saker, är tempot och stilen i berättandet långt ifrån det jag lärt känna Yakuza-serien för. Dessa spel har alltid slängt ut flera trådar vid starten och sedan tagit tid på sig att bygga en tämligen komplex berättelse, men inte Dead Souls. Ett par korta mellansekvenser får vi, sedan ska här slaktas zombier!
Det där sista ordet, zombier, är såklart en del av problemet. Yakuza har alltid varit urflippat och osannolikt, men det har till sist alltid hållit inom ramen för ett romantiserat men någonstans verklighetsgrundat porträtt av den japanska maffiavärlden. Enligt mig har det varit en av seriens allra största styrkor sedan dag 1.
Dead Souls faller (hur äventyret än slutar; jag är inte där ännu) utanför den ramen. Som Yakuza-fan måste jag vara en uppenbar del av den tilltänkta målgruppen, jag är en av dem som ska fnissa åt hur detta universum vänds upp och ner, men jag tycker mest det känns olustigt att se personer och platser jag lärt känna under fyra spel kastas in i ett tämligen hjärndött scenario.
Styrkan i serien har alltid varit berättandet – här hamnar den i baksätet. Styrkan i serien har alltid varit inramningen – här känns den oseriös och ogenomtänkt. Och styrkan i serien har alltid varit tung, tillfredsställande action – här är den bortblåst.

För det är ju kanske det största problemet: Yakuza har gått och blivit en shooter. Jag är övertygad att jag hade varit mer positiv till Dead Souls om Sega hade behållit de briljanta beat ‘em up-striderna, men nu har de klämt in en halvkass shooter i en motor som helt uppenbart inte var menad att hysa något sådant. Jag menar, Yakuza har ju varit tekniskt bakom flötet sedan starten, motorn har knappt klarat av det den faktiskt är ämnad för. Hur går det då när den ska sköta något den inte är byggd för? Dåligt, kort sagt.
Längre sagt? Jättedåligt. Jag maler ner zombier på löpande band genom återupprepade tryck på R1. Sikta behöver jag inte göra; första uppgraderingen jag fixar låter mig automatiskt skjuta huvudet av närmaste zombie. En skamlös genväg för utvecklarna som säkerligen upptäckte att mekaniken inte klarade av något annat, men också en enda detalj som gör striderna så mycket mindre intressanta.
Det mesta av zombieslaktandet äger rum i trånga, tråkiga korridorer, varför kameran också blir ett ständigt problem. ”Vilken överraskning,” tänker någon, och det är en helt förväntad reaktion. Kameran har haft problem i serien tidigare, så när den nu – återigen – tvingas fånga saker den inte var ämnad att fånga, då går det utförs.
Jag vill inte dröja mer vid actiondelen, jag tror ni förstår vart jag vill komma. I ett drag förändrar Yakuza-serien för mycket, och jag som fan känner inte igen min serie och blir avtänd. För den andra delen av publiken jag antar att de försöker locka – nykomlingar som nu vågar testa Yakuza eftersom det har COOLA ZOMBIER!!!!!11 – kan jag inte tänka mig att det fungerar så mycket bättre när det finns så många zombieskjutare som är så mycket mer kompetenta mekaniskt.
Det värsta är kanske att Dead Souls än så länge inte ens är så urflippat som en spin-off i den här serien borde vara. Det enda som kan rädda det spelet för mig under andra halvan är om det flippar ur helt och jag åtminstone kan sitta och skratta åt att se favoritfigurer i sjuka situationer. Nu ligger det i ett mittemellan-land som varken engagerar mig som en vanlig del i serien eller underhåller på det där fåniga sättet som en spin-off ska.
Skrivet av Samuel Stenberg
Just nu: E3 blir ju faktiskt enormt spännande i år. Vad jag vill se? Retros nya. Nya 3D-Mario. Vad Naughty Dog åstadkommer med PS4-hårdvara. Ungefär i den ordningen, med mera.

